Faller med huvudet mot cementgolv. Snurrar. Varmt blod och djupa andetag. Ett, två, tre, fyra. Regnet smattrar mot fönstret. Fokuserar på ljud. Fokuserar på känsla. Ingenting är på riktigt. Allt är påhittad. Den vackra pojken med leendet. Han med ögon som bottenlösa sjöar. En kyss som aldrig blev av. En saknad som alltid bestod. Regnet avtar. Solen gömmer sig.

Det luktar lik. Det luktar död. Hon vissnar, han växer. Han försvinner, hon stannar. Tre fingrar, inte två. Ingenting är på riktigt. Blodet är tjockt och smakar sött. Andas nu, a n d a s. Ingenting rör sig. Det blir stilla. Det blir svart. 

 

Här börjar och slutar allt. 

Bara för att jag kan. Bara för att människor är fria. 

För alltid, för evigt. Aldrig någonsin.