Skyddande sköld
Kategori: Allmänt
Bitterfitta. Kanske ett av de fulast och värsta orden jag vet. Men idag är jag en sådan. Jag och Carro har bitterfittat oss tillsammans. Över människor och deras idioti. Över respektlöshet och utnyttjanden.
Jag blir så ledsen. Så otroligt illa berörd. Som ett slag i magen. Med ett basebollträ. Eller en jävla batong. BANG. Och där föll jag. Kvider, gråter, tror att jag aldrig kommer upp igen. Jag hade kunnat ta ett steg åt sidan. För att slippa slaget. Men icke. Rakt in. Gå lite närmre. Det perfekta avståndet för att få in den perfekta träffen. BANG. Vad hände med att skaffa sig en sköld? Alla människor behöver en sköld. Min är obefintlig. Och jag måste jobba på dennas existens. För jag klarar inte hur många slag som helst. Och för varje slag så hindras jag från att utvecklas.
Jag tog precis ett bra beslut. Imorgon åker jag till Gröna Lund med människor som inte har varit elaka mot mig. Istället för att stanna hemma och hoppas på att träffa någon som inte ens vill träffa mig och om jag inte träffar denne istället försöka göra starkt intryck på hans vänner. Iza, du måste ta aktiva val. Aktiva val som gynnar dig. Så det tänker jag göra nu. Jag gillar karusell. Jag ska åka karusell. Jag mår nog bättre av det. Och jag måste försöka att välja det som får mig att må bättre. Det är det enda sättet för mig att kontrollera den här situationen.
Jag blir så ledsen. Så otroligt illa berörd. Som ett slag i magen. Med ett basebollträ. Eller en jävla batong. BANG. Och där föll jag. Kvider, gråter, tror att jag aldrig kommer upp igen. Jag hade kunnat ta ett steg åt sidan. För att slippa slaget. Men icke. Rakt in. Gå lite närmre. Det perfekta avståndet för att få in den perfekta träffen. BANG. Vad hände med att skaffa sig en sköld? Alla människor behöver en sköld. Min är obefintlig. Och jag måste jobba på dennas existens. För jag klarar inte hur många slag som helst. Och för varje slag så hindras jag från att utvecklas.
Jag tog precis ett bra beslut. Imorgon åker jag till Gröna Lund med människor som inte har varit elaka mot mig. Istället för att stanna hemma och hoppas på att träffa någon som inte ens vill träffa mig och om jag inte träffar denne istället försöka göra starkt intryck på hans vänner. Iza, du måste ta aktiva val. Aktiva val som gynnar dig. Så det tänker jag göra nu. Jag gillar karusell. Jag ska åka karusell. Jag mår nog bättre av det. Och jag måste försöka att välja det som får mig att må bättre. Det är det enda sättet för mig att kontrollera den här situationen.
Jag placerar hela mig hos vissa av mina medmänniskor. Och så ger jag dem friheten att göra vad de vill med mig. Vissa väljer att uppskatta detta. Vårdar, respekterar och gillar det de får. Andra väljer att inte titta. Att blunda, spotta och knuffa och slå. Men det är inte helt och hållet deras fel. Jag tar det första steget. Genom att ge hela mig så har jag gett dem möjligheten att skada mig. Min sköld finns inte. Jag släpper in dem bakom. Och lägger skulden på mig själv. Står kvar alldeles sårad med hukande kropp, blödande hjärta och känsla av värdelöshet och otillräcklighet.
Min svaghet. Min allra största svaghet.
Och maten. Dumma, dumma maten.
Och kroppen. Dumma, dumma kroppen.
Jag ger mig. Du får mig. Du tar mig. Du krossar mig.
