Sol och smörblomma
Minns ni smörblommetricket? När man som liten plockade upp en smörblomma under hakan för att se om den gav ett gult sken på hakspetsen. Desto gulare hakspets desto mer förtjust i smör. "Hahaha, du ääääälskar smör"
Jag cyklar mot jobbet i strålande solsken. Smörblommorna ler mot mig men just idag är jag inte så duktig på att le tillbaka. Drömmer drömmar om människor jag sviker, löften som inte hålls, viktiga saker som jag glömmer. Vaknar och vill inte gå upp. Kan man sjukskriva sig en timme innan man börjar? Nej Iza. Det kan man inte. Du får dricka kaffe sen. Klockan 10 drar jag mig upp. Ska vara på jobbet 10.30. Det är rörigt på golv, på hyllor, på stolar, på bord och på diskbänk. Jag kryssar mellan mina klädöar och fiskar upp plagg som kan tänka sig duga för dagen. 10.07 lämnar jag hemmet. Blundar hårt och önskar att allt ska vara städat när jag kommer hem.
Jag har saknat bloggen. Jag har inte haft ork att skriva även om jag kanske borde ha tagit mig den tiden. Igår skrev jag i mitt huvud. För jag orkade inte ta tag i en penna. Låg på sängen och skrev på mitt osynliga papper med min osynliga penna. Skrev till mig själv, texter som inte är ämnade för någon annans ögon eller öron. För man ska inte skriva alltför mycket om andra människor och hur man upplever dem på en offentlig plats. Det kan så lätt misstolkas och oskyldiga tankar och funderingar blir till besvikelse, avståndstagande och förakt. Något litet blir stort och en liten spricka blir till ett stort hål, omöjligt att laga.
Jag vill så gärna sova idag. Jag ska sova imorgon - den tanken tröstar mig. Jag känner mig som en svikare. Jag missriktar min energi. Ger till dem som redan fått, glömmer dem som verkligen förtjänar. Omringad av vackra själar. Istället för att se och uppskatta dem, letar jag renhet där inte renhet kan hittas. Hoppas. Längtar. Saknar. Iza. Svik inte. Du får inte svika och så samma sorg i andra som du har i dig själv. Du får inte glömma. Du måste se. Du måste anstränga dig. Var inte för egoistisk. Hjälp dem som alltid ställer upp för dig. Ge din tid och dina leenden till dem som alltid står där. Men vart leder det mig? Jag vill ju komma vidare! Göra någonting nytt. Uppnå någonting nytt.
Jag vill så gärna sova idag. Jag ska sova imorgon - den tanken tröstar mig. Jag känner mig som en svikare. Jag missriktar min energi. Ger till dem som redan fått, glömmer dem som verkligen förtjänar. Omringad av vackra själar. Istället för att se och uppskatta dem, letar jag renhet där inte renhet kan hittas. Hoppas. Längtar. Saknar. Iza. Svik inte. Du får inte svika och så samma sorg i andra som du har i dig själv. Du får inte glömma. Du måste se. Du måste anstränga dig. Var inte för egoistisk. Hjälp dem som alltid ställer upp för dig. Ge din tid och dina leenden till dem som alltid står där. Men vart leder det mig? Jag vill ju komma vidare! Göra någonting nytt. Uppnå någonting nytt.
