Jag har sovit som en kratta. Känt magen som en påklistrad boll. Som jag vill skära av. Men det går ju inte. Heldagsprojekt - hjälpa bror att flytta idag. Klockan ringde 6.30 och sen en fyra timmars bilresa med mor. Som jag helst inte vill umgås med just nu. Men det går helt okej. Kaffe med en skvätt grädde i och en banan till frukost. Håll i det här Iza. Idag ska du INTE hetsa. Inte inte inte. Du vill inte vara en tjockis. Du vill inte vara en äcklig fetknopp.
Jag lever, som de flesta andra, ett liv med upp- och nedförsbackar.
Är idag 23 år och efter mer än 10 års minst sagt krystad relation till mat och kropp försöker jag nu hitta någon slags utväg... Just det. Har tydligen en bulimidiagnos också. Men vet inte om jag verkligen ser mig som en "bulimiker" (steg 1; acceptera att du har bulimi)
För er som vill maila finns jag på
[email protected]
Jag gör mitt bästa att svara på allt mellan himmel och jord. För jag vet hur jobbigt det är med ensamheten och hur mycket man kan uppskatta uppriktiga ord från en medmänniska.