Två fall.
Kategori: Allmänt
Mitt första fall idag var ingenting i jämförelse med vad jag hade att vänta. Första fallet fångade jag ju dessutom upp en aning med kompensation. Så blev det inte sen :(
Men jag klarar mig. Hatet och äcklet finns. Ovärdigheten och känslan av misslyckande likaså. Men jag drunknar inte. Jag står. Jag träffade folk efter. Med magen i fyra hörn och tyngden i huvudet. Fylld. Äckligt, äckligt fylld. Trodde jag skulle spricka efter sista tuggan och sprang till toaletten för att jag trodde att kroppen självmant tänkte spy. Det gjorde den inte. Och jag orkade inte bry mig eller respektera mig själv tillräckligt för att göra någonting åt det. Jag stannade i äcklet. I det bortdomnade. Där ingenting finns förutom ett töcken och fysisk smärta. Där orkar jag vara även om törsten är enorm och tröttheten likaså. Vet inte om jag har sagt det någongång? Att vatten aldrig är så gott som när man hetsat oerhörda mängder? Att först är det hungern som är bottenlös och sedan blir det törsten. Kroppen kräver vatten. En känsla av att bära en öken inuti.
Jag åkte och tittade på film med tre otroliga människor när det hela var över. Lilo och Stitch ❤️ Så fin så fin så fin så fin!!!! Det var nog smörjande för själen. Både filmen och sällskapet.
Min fina vän Linda har en stor plats i mitt liv och nu har hon även klivit in i den här världen. Den fula, hemska, tragiska, äckliga och jävliga. Och du är välkommen. Litar på dig helt och fullt och även om det är svårt, blottande och förlamande att utan att riktigt vara beredd, få ytterligare en som vet så tror jag att det är bra. Dessutom kliver du in i ett ganska milt och förlåtande skede i mitt mathelvete så förhoppningsvis är det inte för jobbigt för dig. För jag har kommit långt. Jag lär mig massor och försöker att respektera mig själv mer för var dag som går. Jag försöker att tycka om mig själv mer. Försöker att så mer stolthet inuti. Försöker att släppa kontroll och försöker att inte binda upp mig på regler. Jag är hoppfull. Det är jag. Även idag. Även nu. När jag ligger här med sårig hals från tidigare och uppsvälld mage från senare. Även då är jag hoppfull och alltså inte full av hårda ord, hat och hån. Det måste jag försöka att komma ihåg. Det är det smartaste jag kan göra om jag vill bli fri från alla mina demoner.
